Skriftspråket
Oavsett var i världen och under vilken tidsperiod man levt, så har judarna lärt sig skriva och läsa hebreiska. Det handlar då inte om det språket vi idag kallar hebreiska, den moderna hebreiskan, utan snarare ”loshn-kojdesh” – det heliga språket, som böner och Tora och Talmud är skrivna på. Judarna skrev ned det nya språket på det enda alfabet de kunde – nämligen det hebreiska. Den övriga befolkningen var vid den tiden, i stort sett, varken läs- eller skrivkunnig.
Det här är ett utdrag från en ordbok från år 1542, utgiven av Elia Levita. Det är ordlistor på fyra språk, från vänster till höger: tyska, latin, hebreiska, jiddisch.
När man började skriva på jiddisch, skrev man med hebreiska bokstäver. Man fortsatte göra så med viss anpassning av alfabetet.
Jobba i grupp och svara på följande frågor:
1. Varför tror ni att man skrev med hebreiska bokstäver istället för med det latinska alfabetet?
2. I vilka länder har det talats jiddisch?
3. Hur kommer det sig att man talade och fortfarande talar jiddisch i så många länder?
4. Var talar man jiddisch nu?
5. Hur många människor talar jiddisch idag?
6. Hur många talade jiddisch före andra världskriget?
Hitta svar på flera av frågorna här.
På 1800-talet och fram till andra världskriget, levde hälften av judenheten i världen i Östeuropa, som idag är uppdelat på ett stort antal länder, Ryssland, Polen, de baltiska länderna, Vitryssland, Ukraina med flera. De flesta av dessa judar var jiddischtalare. En del jiddischtalare levde också i början av 1900-talet, i USA och Argentina.
7. Hur kommer det sig att man talade jiddisch där? Jiddisch kom ju ifrån tyska områden.
8. Kan ni hitta ord från andra språk än tyska och loshn-kojdesh i jiddisch?
Svar kan ni bland annat hitta i Uppslagsverk Encyklopedi och i boken ”Mitt folk – judarnas historia” av Abba Eban på sidorna 126 och 152.